Jag har nästan inte skriv ett ord på två månader och jag vet att min kära moder nog har saknat detta. Ofta när en vana bryt är det för att man inte känner att man har ett egentligt behov av det. Man intalar sig detta åtminstone. Aldrig utvecklat övertygelse om man går tillbaka till inlägget om Lycka!.
Jag och Richard skulle gå Roslagsleden över Kristi Flygare. Den är 19 mil, uppdelad på 11 etapper. Från Grisslehamn till Mörby (eller tvärt om, det ni!) sträcker den sig och som riktiga män trodde vi att vi klarade av 5 mil om dagen, med 20 kilo på ryggen. 5 mil är alltså längre än ett maraton som är på 4,2 mil (om jag inte misstar mig).
Första dagen så gick vi från 10 på morgonen till 21 på kvällen. Pauser har man naturligtvis och åt lunch gjorde vi också på klippt med blick utöver Östersjön. Helt idylliskt! Vi fortsatte köra hela dagen och vi båda kände klart och tydligt efter 3 mil att det här är småjobbigt. På ren vilja tog vi oss då 4,5 mil.
Det stora problemet är vatten. Det finns inga butiker och det finns inga källor. Därför tog vi med oss klortabletter och hällde upp rinnande vatten. Det smakar badhus och vattnet är gult p.g.a. lite sediment (för det är gulare längre ned än upp). Det här vattnet vill man inte dricka så jag tror vi båda led av prestandanedsättningen vattenbrist gör.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Prestandan märkte vi dag två. Det kändes som man började på reservbatteriet. Min ryggsäck som är för kvinnor (har jag nu kommit på) klämde på konstiga ställen och Richard fick skavsår. Vi kände att det här inte var kul längre så vi åkte hem.
Då hade vi gått över 7 mil på två dagar, från Grisslehamn till Norrtälje. Jag haltade i 5 dagar för en muskel på framsidan av benet gjorde kalasont och så vidare. :-) Men jag är inte avtänd på att vandra.
Nu vet jag dock att med full packning så tar man ca 4 km/h och man ska inte gå mer än 8-9 timmar per dygn. Därför kan man nog säga att 3 mil om dagen är ganska lagom. Är ganska säker på att jag och Richard kommer ta några fler helger att gå några fler etapper på…
Om någon nu Googlar upp det här så kan det vara bra att veta att karta till Roslagsleden köpte vi i kartbutiken på Vasagatan (nära turistinformationen) och att man måste ha med sig klortabletter eller fråga väldigt många personer på vägen.
Sedan undrar mamma hur det går med nyårslöftena:
- Sluta helt med godis, läsk & chips
- Nej, jättedåligt, men volymen har iaf minskat.
- Träna minst två gånger i veckan, var av ett av passen ska vara på Slagskeppet
- Jo, men till 95 % har det här gått. Dock inte vid sjukdom eller som nu, med benet efter vandringen.
- Sova 8h varje natt
- Nej, det finns för mycket annat att göra här i livet.
- Ta körkort
- Nu när vandringen är gjord så ska det påbörjas. Ska anmäla mig och Kenta för kurs så vi sedan kan ut och åka ihop. Det kostar lite väl mycket att bara gå på körskolan för att min snålhet ska tycka det är OK.
- Inte köpa någon pryl, bok eller spel (undantaget PS Vita med tre spel, Mass Effect 3 och en kokbok).
- Ingen pryl, bok eller spel, mer än alla vandringskläder m.m. Fast nu är det dock inget som ska köpas in mer. Så vitt jag vet..
Slutligen måste jag väl bara skriva att jag blivit med Chinos.
Tack Micke för ditt stöd…